Träningsvärk och kostregistrering

Framåt eftermiddagen igår smög sig träningsvärken på och värst känns det i rumpan och baksidan av låren. För övrigt är det mer light varianten i mage och överarmar. 
Ikväll råder jag bot för detta och kör ett baspass med puls. 
 
En kompis har börjat en utbildning om kost och näringslära. Han ringde mig igår och undrade om jag kunde föra matdagboken en vecka, en deluppgift i en av kurserna han läser. Sånt gillar jag och eftersom jag nu håller strikt kost låg det verkligen rätt just nu så gårdagen är bokför och klar och även dagens intag är noga planerat och infört i ett program.
Kan redan nu säga att jag tror vi kommer få en del diskussioner kring mina val av kost. Jag är dock riktigt nöjd med det jag såg igår och det ska mycket till för art få mig att ändra något i hur jag äter, för det ligger helt i linje med det jag tror på. 
På två år har jag avsevärt förbättrat min hälsa genom att äta LCHF-kost. Gått ner i vikt, börjat träna regelbundet tack vare viktminskningen och peppar peppar ta i trä, jag har knappt varit förkyld på hela denna tiden. Jag har mycket sällan ont i huvudet längre och jag har en mycket väl fungerade mage. Så för mig har detta verkligen varit att komma hem efter år av matmissbruk. 
Spännande är det dock och det bor även en lite staistiknörd i mig som älskar den här typen av uppgifter. 
 
Fick en dos Ellagos igår och det är så härligt och man känner sig varm i hjärtat när man ser hur hon utvecklas och vilken fantastiks koll hon har på allt. Fick läsa hennes favoritbok som just nu är Tjuv-Alfons och hon satt stilla i mitt knä hela bok ut, inte dåligt för en sån liten tjej. Här klädd i sin mammas klänning sydd av min mamma som även vävt tyget till förkläddet. 
 
Nu väntar 8 timmas jobb i Torsås innan bilen åter tar mig till Kalmar i eftermiddag. 
 
Det är en enorm skillnad mellan sanning och fakta. Fakta kan skymma sanningen. ~ Maya Angelou
 
Nya tankar i morgon!
 


Nya målsättningar och utmaningar

Då har jag testat ett för mig nytt träningspass. Det var med blandade känslor jag drog mitt träningskort och valde Intrevall Flex istället för mitt vanliga danspass. Bästa Cia peppade mig och var övertygande att jag skulle fixa detta. I vanliga fall går jag raskt in i träningslokalen, tar bra plats långt fram eller i mitten. Igår smög jag in längs väggen och ställe mig typ långt ner i ett hörn. Så drog passet igång och gisses vilken resa det blev. Så här beskriver Friskis passet på sin hemsida:

Vi kombinerar en tuffare del styrke- och konditionsintervaller med en skön flexdel.

Under första hälften av passet utmanar du din kondition och styrka i ett tufft, högintensivt intervallupplägg. Under andra hälften tränar du din funktionella rörlighet i ett dynamiskt och fokuserat flow. De muskler du tröttat ut i intervallavsnittet sträcks ut och blir rörliga, smidiga och avslappnade.

IntervallFlex är ett träningspass du lämnar med ett nöjt leende, om du gillar att ta i och är rustad för intensiv träning.

Jag tror faktiskt att jag hade ett litet leende på läpparna när passet var slut, dels för att det faktiskt var slut men också för att jag hade genomfört det. Här finns mycket att jobba med, jag klarade absolut inte alla övningar, definitivt inte de i andra halvan smidigheten. Men jag gjorde verkligen mitt bästa och där det inte fungerade i alla set och övningar gjorde jag någon liknande övning istället. Detta kommer jag att fortsätta gå på och det får bli ett av mina delmål, att träna på övningar jag hade svårt för och att klara så många det bara går innan sommaren. Några kommer nog att bli tuffa men jag är ju som bekant envis. 

Kroppen känns förvånasvärt pigg idag, finns lite stelhet men betydligt mindre än förväntat. Idag blir det vila och i morgon kör jag baspuls. 

Jag har reviderat datumet för när min målvikt ska uppnås och det är till midsommar. Jag ska alltså gå ner 5 kilo på 5 månader, känns som en riktigt bra plan och för att nå detta ska jag tänka på det som Jesper föreläste om i söndags:

  • Tidsbestämma mina mål, både delmål och slutmål
  • Målen ska vara mätbara 
  • Planera allt nog, både kost och träning, i princip aldrig göra avsteg 
  • Håll motivationen upp till 100% hela tiden, utan vilja misslyckas man lättare

För varje kilo jag tappar och blir stabil på ska jag belöna mig med något trevligt. Det kan vara något nytt träningsplagg, något nytt i garderoben, någon dyr exklusiv skönhetsprodukt etc. 

 

I kväll blir det ett besök hos lilla Ella det var ett tag sedan vi sågs tortts närheten men månaden har innehållet mycket jobb och dygnet har ju som vi alla vet ett begränsat antal timmar. Längtar efter lilla fröken och att få se vad utveckligen fört henne sedan vi sågs senast. 

 

Ju större motstånd vi stöter på, desto mer energi utvecklar vi för att ta oss igenom.


Nya tankar i morgon!

Ambivalent

Käre värld vad jag har kastat mig själv mellan hopp och förtvivlan senaste veckan. Inte på något sätt så att jag funderat på att kasta in handduken och ge upp allt, no no nerver in my life.
Nej det är mer min målbild/målsättning som svajat rejält kan man väl sammanfatta det hela.
 
Men så igår var jag och lysande på Jesper Johansson mycket duktig PT och väldigt inspirerande. Han berättade egentligen inget nytt som jag inte redan visste, allt han pratade var redan känt för mig men helt plötsligt föll bitarna på plats och jag fick klart för mig varför det står stilla. Och självklart ska jag ner till min så hett eftertraktade målvikt.
 
Jag måste bara formulera om det hela lite, sätta upp korta delmål, planera bättre men fram för allt följa mina planer bättre än jag gjort senaste tiden. För i ärlighetens namn så är vi ganska duktiga på att lura oss själva att vi gör rätt när vi i själva verket gör små avsteg lite här och lite där.
När jag går tillbaka och tittar på perioder som varit bäst på min resa så är det när jag följt mina planer utan att göra avsteg och konsekvent ståt emot det man ev skulle kunna kalla frestelser, fast jag gillar inte riktigt den formuleringen, fast ni fattar hur jag menar om jag utrycker mig så. 
Ska fila mer om detta till ett kommande inlägg. 
 
Ikväll ska jag utmana mig själv och testa ett tufft pass, Intervall flex, ska bli spännande och se om jag hänger med. Det är världens bästa Cia som kör detta i kväll och hon har stor del i att jag tycker det är roligt att träna. 
 
Saknar att träna med Jimmy Blomdahl som Elin och jag gjorde på Friskis innan han flyttade till Malmö. Han kunde pressa ur oss det lilla extra som är så svårt att göra på egen hand. 
 
Här kommer några riktiga motivationshöjare i form av bilder från min tid som riktigt stor.






Hit kära familj och vänner ska jag aldrig återvända, det är då ett som är säkert. Dessa bilder ska jag ha framme så de varje dag påminner mig om varför jag ändrat livstil. 
 
Det finns dagar som är som trappor, man måste välja om man ska gå upp eller ner
 
Nya tankar troligen i kväll!