Långfredagen

Vi fortsätter med lite påskhistorik.

Historiskt perspektiv
I Sverige heter det långfredag eftersom dagen skulle präglas av sorg då dagen varit lång och besvärlig för Jesus. Under 1870-talet klädde sig många i svart.Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjesetablissemang att hålla öppet. På långfredagen var affärer, restauranger och danslokaler därför stängda. I och med detta präglades dagen av stillhet. Allmän frid skulle råda och traditionen var att man skulle undvika onödiga aktiviteter och måltiderna bestod av enkel mat. Inte minst för barnen, som inte fick leka, kunde dagen upplevas som ovanligt lång och tråkig. Många barn var tvungna att vara finklädda, vilket dock även gällde andra helger. Sveriges Radio spelade kristna sånger, men inte världsliga.

I kyrkan
I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag. I Svenska kyrkan på långfredagen hålls en andakt som kallas korsvägsandakt för att minnas Jesus lidande. Långfredagsgudtjänsten är en unik gudstjänst, där alla uttryck för glädje har bortfallit: endast psalmsång, textläsning, predikan, trosbekännelse och förbön (ofta i form av litanian) förekommer. Vanligtvis hålls andakten på eftermiddagen vid 15.00-tiden för att koppla samman med den tidpunkt då Jesus dog, den nionde timmen. På kvällen kan kyrkan anordna gravandakt. Allvaret och sorgen understryks av att altaret endast dekoreras med fem röda rosor som symboler för de sår Jesus fick då han korsfästes. Textilerna som används är svarta, det spelas ingen orgelmusik och kyrkklockorna används inte.

Har precis avslutat sista förberedelserna inför kalaset som drar igång kl 14 vi ska strax bege oss till lokalen och börja duka. Hinner inte blogga så mycket mer idag, får återkomma i morgon med en uppdatering. Kan i alla fall meddela att jag so far inte trillat i någon gottefälla och ska ej heller så göra på dagen fest.

Ha en fin dag!

Nya tankar i morgon!

Kommentera här: